den akuta toxiciteten för etylbensen är låg, med en LD50 på cirka 4 gram per kg kroppsvikt. Den långsiktiga toxiciteten och karcinogeniciteten är tvetydig. Ögon-och halskänslighet kan uppstå när hög exponering för etylbensen i luften uppstår. Vid högre exponering kan etylbensen orsaka yrsel. En gång inuti kroppen bryts etylbensen biologiskt till 1-fenyletanol, acetofenon, fenylglyoxylsyra, mandelsyra, bensoesyra och hippursyra. Etylbensenexponering kan bestämmas genom testning för nedbrytningsprodukterna i urinen.

från och med September 2007 fastställde United States Environmental Protection Agency (EPA) att dricksvatten med en koncentration av 30 delar per miljon (ppm) för en dag eller 3 ppm i tio dagar inte förväntas ha någon negativ effekt hos barn. Livstidsexponering på 0,7 ppm etylbensen förväntas inte heller ha någon negativ effekt. US Occupational Safety and Health Administration (OSHA) begränsar exponeringen för arbetstagare till en genomsnittlig 100 ppm för en 8-timmars arbetsdag, en 40-timmars arbetsvecka.

etylbensen klassificeras som ett möjligt cancerframkallande ämne av International Agency for Research on Cancer (IARC) EPA har dock inte bestämt att etylbensen är cancerframkallande. National Toxicology Program genomförde en inhalationsstudie på råttor och möss. Exponering för etylbensen resulterade i en ökad förekomst av njur-och testikeltumörer hos hanråttor och trender för ökade njurtumörer hos honråttor, lungtumörer hos hanmöss och levertumörer hos honmöss.

som med alla organiska föreningar bildar etylbensenångor en explosiv blandning med luft. Vid transport av etylbensen klassificeras den som en brandfarlig vätska i klass 3, Förpackningsgrupp II.

miljöeffekterredigera

etylbensen finns mestadels som en ånga i luften eftersom den lätt kan röra sig från vatten och jord. En mediankoncentration på 0,62 delar per miljard (ppb) hittades i stadsluft 1999. En studie som genomfördes 2012 visade att mediankoncentrationen i landet befanns vara 0,01 ppb och inomhus var mediankoncentrationen 1,0 ppb. Det kan också släppas ut i luften genom förbränning av kol, gas och olja. Användningen av etylbensen i branschen bidrar till etylbensenånga i luften. Efter ungefär tre dagar i luften med hjälp av solljus bryter andra kemikalier ner etylbensen i kemikalier som finns i smog. Eftersom det inte lätt binder till jord kan det också lätt flytta in i grundvattnet. I ytvatten bryts det ner när det reagerar med kemikalier som naturligt finns i vatten. I allmänhet finns etylbensen inte i dricksvatten, men det finns i dricksvattenbrunnar i bostäder om brunnarna är nära avfallsplatser, underjordiska bränslelagringstankar som läcker eller deponier.

från och med 2012 klassificeras etylbensen enligt EU: s farliga Ämnesdirektiv inte som miljöfarligt.

etylbensen är en beståndsdel i tobaksrök.

biologisk Nedbrytningredigera

vissa stammar av svampen Cladophialophora kan växa på etylbensen. Bakterien Aromatoleum aromaticum EbN1 upptäcktes på grund av dess förmåga att växa på etylbensen.