Vi utförde en retrospektiv kohortstudie av patienter som ingår i databasen för avdelningen för Oral & Maxillo – Facial Surgery mellan 2006 och 2016 vid universitetssjukhusen Leuven med Parry Romberg syndrom för att bedöma och jämföra initial presentation, diagnostiska metoder och olika kirurgiska och icke-kirurgiska tillvägagångssätt. Primära resultat var funktionella och estetiska resultat med användning av intra – och extra-orala bilder, kliniska ortognatiska mätningar, radiologiska cephalograms, och konstråle datortomografi, inklusive tredimensionell cephalometry analysera ansikts symmetri av hårda vävnader. Det sekundära resultatet var patientens livskvalitet med hjälp av Ferrans och Powers Generic Quality of Life Index. Tio patienter inkluderades; två hade medicinsk behandling, tre hade rekonstruktiv kirurgi, fyra hade ortognatisk kirurgi och tre hade lipofilling. Två patienter hade postkirurgiska infektiösa komplikationer. Två patienter utvecklade neuropatisk smärta. Tredimensionell cefalometri visade ingen signifikant skillnad med avseende på anatomiska benmärken mellan de drabbade och icke-drabbade sidorna. En volymetrisk analys visade en signifikant skillnad (P=0,04) i maxillära volymer. Sju patienter var nöjda med sina estetiska och funktionella resultat. Genomsnittlig uppföljning var elva år. Sammanfattningsvis bör denna studie tolkas noggrant på grund av liten provstorlek. Vi anser att de flesta patienter kan behandlas konservativt eller med mindre estetiska korrigeringar med hjälp av fetttransplantationsmetoder. Användning av allotransplantat och osteosyntesmaterial var förknippat med en ökad risk för postoperativ superinfektion. Fetttransplantat gav förutsägbara, icke-komplicerade resultat och kan användas under sjukdomsprogression. Tredimensionell analys visade acceptabel symmetri av det beniga ramverket vid uppföljning.