”y Jacobgen är ett viktigt begrepp i traditionell japansk estetik. Den exakta översättningen av ordet beror på sammanhanget. Och det är inte en hänvisning till en annan värld. Det handlar om den här världen, den här upplevelsen…

”att se solen sjunka bakom en blommaklädd kulle. Att vandra vidare i en stor skog utan tanke på återkomst. Att stå på stranden och blicka efter en båt som försvinner bakom avlägsna öar. Att begrunda flykten av vildgäss sett och förlorat bland molnen… ” – Zeami Motokiyo

Japanska estetiska ideal påverkas mest av japansk Buddhism. I den buddhistiska traditionen betraktas alla saker som antingen utvecklas från eller upplöses till ingenting. Denna ”ingenting” är inte tomt utrymme. Det är snarare ett utrymme för potential.

om haven representerar potential är varje sak som en våg som härrör från den och återvänder till den. Det finns inga permanenta vågor. Det finns inga perfekta vågor. På ingen punkt är en våg komplett, även vid sin topp. Naturen ses som en dynamisk helhet som ska beundras och uppskattas.denna uppskattning av naturen har varit grundläggande för många japanska estetiska ideal, ”konst” och andra kulturella element. I detta avseende är begreppet” konst ” (eller dess konceptuella motsvarighet) också helt annorlunda än västerländska traditioner..

japansk estetik är en uppsättning forntida ideal som inkluderar ”wabi” (övergående och skarp skönhet), ”sabi” (skönheten i naturligt åldrande) och ”Y aubbigen.”Dessa ideal och andra ligger till grund för mycket av japanska kulturella och estetiska normer.. Således, medan ses som en filosofi i västerländska samhällen, begreppet estetik i Japan ses som en integrerad del av det dagliga livet.

Wabi och sabi hänvisar till en uppmärksam inställning till vardagen. Med tiden överlappade och konvergerade deras betydelser tills de förenades till Wabi-sabi (Xiaomi), den estetiska definieras som skönheten i saker ”ofullkomlig, impermanent och ofullständig.”

saker i knopp, eller saker i förfall, som det var, är mer stämningsfulla för wabi-sabi än saker i full blom eftersom de föreslår tingen av saker. När saker kommer och går visar de tecken på att de kommer eller går och dessa tecken anses vara vackra.

i detta är skönhet ett förändrat medvetandetillstånd och kan ses i det vardagliga och enkla. Naturens signaturer kan vara så subtila att det krävs ett lugnt sinne och ett kultiverat öga för att urskilja dem. I Zen-filosofin finns sju estetiska principer för att uppnå wabi-sabi.

Fukinsei (POV): asymmetri, oregelbundenhet; Kanso ( # ): enkelhet; koko: grundläggande, väderbitna; Shizen ( # ): utan förevändning, naturlig; yugen ( # ) ( # ): subtilt djup nåd, inte uppenbar; Datsuzoku (Brasilien): obegränsad genom konvention, fri; seijaku (Brasilien): lugn, stillhet.

var och en av dessa saker finns i naturen men kan föreslå dygder av mänsklig karaktär och lämplighet för beteende. Detta antyder i sin tur att dygd kan ingjutas genom en uppskattning av, och öva i, konsten. Därför har estetiska ideal en etisk konnotation och genomsyrar mycket av den japanska kulturen.”