t usci Amaru II (1738 – 1781) föddes Jose Gabriel Condorcanqui i Tinta-regionen i Peru. Vid den tiden styrdes en stor del av Sydamerika av Spanien, och befolkningen var en blandning av spanska, indianer och människor av afrikanskt ursprung (många av dem förslavade). Som ung man ärvde Condorcanqui sin fars roll som cacique (ledare för de lokala ursprungsbefolkningarna). Han vädjade upprepade gånger till de spanska guvernörerna att sänka de tunga skatterna och förbättra arbetsvillkoren (inklusive tvångsarbete) för lokalbefolkningen.
När hans överklaganden ignorerades arresterade Condorcanqui så småningom Corregidor (en lokal spansk Tjänsteman) Antonio de Arriaga och lät honom hängas framför en stor folkmassa. Condorcanqui döpte om sig själv till T Jacobpac Amaru II, efter sin förfader som var inkas sista inhemska härskare, och inledde ett uppror till förmån för frihet för inhemska och förslavade folk.
upproret, som ursprungligen leddes av T Uscupac Amaru tillsammans med sin fru Micaela Bastidas, rasade mellan 1780 – 1783. T ubiscapac hävdade upproret var resultatet av’ upprepade ramaskri ’ från ursprungsbefolkningarna mot de övergrepp som begåtts av europeiskt födda Crown tjänstemän. Cirka 6000 indianer samlades och började marschera i uppror.
t Uruguaypac erövrade framgångsrikt staden Sangarara i November 1780, men rebellernas handlingar i att attackera spanjorernas hus och deras våld innebar att det inte fanns något stöd bland de härskande klasserna och den första segern följdes av en rad nederlag och retreater. Bastidas befallde sin egen bataljon av rebeller och under en tid lyckades T. Alliansen kollapsade dock, och 1781 förråddes t U. S. PAC och Bastidas till de spanska myndigheterna i Cuzco. De arresterades tillsammans med sin familj och dömdes till döden.
redogörelserna för de exakta händelserna skiljer sig åt, men det är uppenbart att T. T. – avrättningen var särskilt barbarisk-vilket återspeglade den rädsla som upproret orsakade kolonialmakterna. Han tvingades bevittna avrättningen av ett antal av hans familj inklusive hans fru och en av deras söner. Hans tunga skars ut och hans armar och ben bundna till fyra hästar som alla drog i motsatta riktningar. När detta misslyckades med att skilja hans lemmar från hans kropp, blev han halshuggen. Parets yngste son tvingades bevittna detta innan han skickades till Spanien och fängslades. De dödas huvuden och lemmar visades på olika ställen som en varning till andra. Trots denna ohyggliga uppvisning fortsatte upproret i ytterligare två år, ledt av T Usukspacs släktingar, inklusive en annan son.
även om det i slutändan misslyckades hjälpte upproret till att inspirera en våg av uppror mot kolonialt styre. T. U. S. PAC och Bastidas blev hjältar av Andinska folk och inhemska rättigheter, och Peru fick så småningom sin självständighet 1811.